Argumenteringen här har annars varit väldigt bra från båda sidor, Lars Flemströms inlägg sticker ut som väldigt genomtänkta. Jag delar hans syn på kapitalister och vanligt folk samt folk som hamnat socialt utanför.

Men en sak vill jag tillägga. Och det är förhållandet till rika personer och kapitalister. Vi delar helt enkelt inte vänsterns åsikt att de är ondskefulla varelser, som ska klämmas åt. Låginkomsttagarna (inkl småföretagare med låga inkomster), de arbetslösa och de sjuksrivna måste ha mer, för att de ska få en skälig levnadsstandard. Kapitalister och övriga rika människor ska inte ha bättre villkor för att höja sin standard, den är bra som den är, utan för att de ska bidra mer till samhället.

Det gäller människor som tjänat ihop sina förmögenheter genom eget arbete, och människor som ger andra jobb och inkomster. Men det kan även gälla spekulanter och “riskkapitalister” som samlar ihop kapital som annars bara flyter omkring, eller satsar på högriskprojekt, som är bra för samhället.

Detta har i och för sig varit de borgerliga partiernas budskap under långliga tider, men när det kommit till kritan har det handlat om “omvänd klasskamp”.

Lars, du kommenterar:
Om det inte hade varit någon värdestegring alls på fastigheter sedan, säg 1950, hade statens intäkter av fastighetsskatten varit så låga, att fastighetsskatten utan vidare hade kunnat avskaffas. Alltså är det någon annat än själva ägandet / boendet som betalas med fastighetsskatten.

Vad är det då enligt dig som motiverar fastighetsskatten. Böter för att vissa har varit företagssamma nog att köpa en bostad för redan beskattade medel ?. Man kan faktiskt inte ta ut pengar från skorstenen varje år bara för att värdet har stigit och staten har skrivit upp taxeringsvärdet !. En eventuell beskattning skall endast ske vid försäljning med vinst. Detta är det enda rättvisa. Man kan inte godkänna en orättvis idiotisk skatt med motiveringen att staten måste få in skatt. Om det inte varit skulle ha varit någon värdestegning sedan 50 talet som du hypotetiskt nämde hindrar ju inte att fastighetsskatt i alla fall tas ut varje år i alla fall om än mindre, eller hur.

Vad regeringen skall göra är att minska onödiga vansinniga utgifter. T.ex avskaffa minst hälften av idiotiska myndigeter som det kryllar av i Sverige. Byråkrater som sitter och vänder papper hela dagarna till absolut ingen nytta. Ta palmeutredningen som fortfarande pågår med vad jag har hört 10 man heltidsanställda helt i onödan. Ta avgiften till EU på närmare 30 miljarder per år av vilket en del kommer tillbaka till absolut onödiga ändamål. Ej till befolkningen som har betalat in detta. Ta politikers och byråkraters vansinniga löner, fallskärmar, pensioner etc.. Ta Vattenfall och de andra aktörerna på el-marknaden som kramar ur meborgarna med vansinniga avgifter, för något som är vårt från början (vattenkraften) som är betalade av medborgarna via skatter (kärnkraften). Därtill beskattar skatten på elen med skatt…. Ta invandringen, den är så hög att politikerna inte ens vågar visa denna för medborgarna. Hade den inte varit vansinnigt hög hade det inte varit någon anledning för politikerna att inte lägga korten på bordet, för att effektivt tysta kritiker av invandringvansinnet. Exemplen är många. Vad ansvariga politker måste göra istället för att krama skatter ur medborgarna är att se över vad i helvete pengarna går till istället….

Erik, du kommenterar:
Det du säger om att “många länder” inte skulle acceptera fastighetsskatten. Visst, varje land har sin skattekultur. Samtidigt har lågskatteländer som USA en högre fastighetsskatt än vad vi någonsin har haft. Så även Danmark om jag inte minns fel.

Bara för att som du påstår USA och Danmark har högre fastighetsskatt än Sverige gör det inte mer rättvist, eller. Jag kan nämna att t.ex Holland har en mycket liten “fastighetsskatt” och helt och hållet ingen reavinsttkatt vid försäljning…

Frågan är hur kommer det sig att Sverige som har världens högsta skattetryck, tror jag, är tvungna att i det närmaste avskaffa försvaret, försämra för arbetstagarna medels A-kassan, sjukvården, tandläkarbehandling, etc etc. Svaret är naturligvis ett ofantligt vanstyre av skattemedlen. Detta måste förändras och jag har förhoppning om att SD klarar av det på ett brilliant sätt, och som kommer att lägga finanserna på bordet vilket varket höger eller vänsterblocket vågar !!! Skulle de lägga korten på bordet vet de att de skulle bli sparkade av medborgarna för vanstyret och förräderiet mot Sverige och det svenska folket…..

MVH

Förmögenhetsskatten var ett otyg som enbart spelade en roll i klasskampsretoriken. LO -ekonomen P – O Edin gjorde en utredning och rekommenderade som huvudlinje ett borttagande. Om kådisarna inte kommit med sitt panikutspel om fastighetsskatten, en reform de övriga allianspartierna inte välkomnade, hade alliansen sluppit pratet om att deras politik främst gynnade de få riktigt rika – vilket ju är sant!

(s) lät länge fastighetsskatten stiga i höjden med ökande taxeringsvärden. De som kom i kläm brydde de sig inte om. Efter mycket om och men begränsades så f-skatten till högst fyra procent av inkomsten. Sträng sa att villaägarna var deras folk, men den insikten använde de inte. Nu får de med riktigt höga taxeringsvärden mycket pengar kvar i plånboken, och deras fastigheter rusar uppåt i värde då boendet blir billigare. Man får hoppas att finansministern har pengar kvar även när lågkonjunkturen kommer.

Det är ett förfärligt trixande med skattebaserna. Det är inte som de påstår miljön som skall värnas när transportsektorn kläms åt. Ingen kommer att åka en meter mindre för de här höjningarna av bränslepriserna – där har Peter Eriksson rätt! De behöver de här pengarna för att sänka andra skatter – jfr. med sparandet på försvaret – företrädesvis de få hundralapparna per månad till vanliga inkomsttagare.

Miljöpartiet blir en nyckel till taburetterna 2010. Nu har Reinfeldt gett dem en vink om att de kommer att få driva sina hjärtefrågor i en borgerlig regering. Vi väntar på Monas bud. Miljöpartisterna sitter i en guldsits.

Både Reinfelt och Sahlin gör rent hus med sina partiers traditioner. Det blir två mitten vänster alternativ med miljön i högsätet som gör upp 2010. Någon “dansk lösning” med ett sd i vågmästarposition kommer aldrig att hända med Reinfeldt i alliansens ledning. Skillnaden i politik mellan sossar och moderater är, om man rensar bort retoriken, mycket liten. Därav Monas lama kritik av regeringsförklaringen.

Även när det gäller åtstramningarna i socialförsäkringssystemen förligger viss samsyn med socialdemokratin. Facket skall behålla sin makt och den gamla övenskommelsen om tagen på arbetsmarknaden kvarstår. Fler salladsbarer kommer att bli boycottade med moderaternas stöd. “Först in sist ut” kommer inte att förändras. Ingen strid med facket som kan ge sossarna möjlighet att kraftsamla. Å den andra sidan blir det istället dyrt för den enskilde att bli arbetslös eller sjuk. Frågan är om verktygen att hjälpa utanförstående, icke invandrare, att komma in på arbetsmarknaden är skarpa nog.

Den danska modellen: ingen trygghet av svensk typ i anställning, men generös längd på arbetslöshetsförsäkringen liksom nivån är inte aktuell i Sverige. I Danmark kan man byta jobb eller bli arbetslös en tid utan större risk för sin ekonomi – vilket tycks ha fungerat rätt väl – i vårt land skall låga ersättningar tvinga in folk i arbete. Hur det skall lösa sig om utbildning och övriga kvalifikationer inte räcker kan man undra. Här behövs vassare verktyg för omskolning och lotsning in i arbetslivet. Att arbetsgivaren slipper betala arbetsgivaravgifter under lika många år som den nyanställde varit arbetslös är ett tveksamt verktyg. Vem vill anställa Omar som varit utan arbete i 18 år?

Reinfeldt ser framtiden i två stora Allianser med rätt små skillnader i sakpolitiken som avlöser varandra vid makten. Något litet kotteri, nu Miljöpartiet, kan utnyttja situationen och bjuda ut sig till högstbjudande. Men hur reagerar alla de väljare som inte längre känner igen sitt parti eller inte kan finna ett alternativ? Ur skuggorna stiger sd?

T ex 1970 var det ett parti, som lovade att avskaffa alla skatter. I ett fullt genomfört planhushållningssystem , tillfaller ju alla ekonomiska värden staten ändå, så staten har bara att pytsa ut till alla sina utgifter.

Men blir därigenom det disponibla löneutrymmet större för den enskilde medborgaren? Inget av de historiskt testade planhushållningssystmen visar att så blivit fallet. T o m de utsugna och hårdbeskattade svenska arbetarna har haft mer att röra sig med än sovjetmedborgarna.

Att ett borgerligt parti, Kristdemokraterna, nu har försökt göra om det socialistiska reptricket är mer än bedrövligt.

Och hur kan VI säga nej till sänkta bidrag, fler karensdagar o s v utan att ta ut skatt, där skatt kan tas ut?

Förvisso kan vi minska invandringen och öka sysselsättningen, men handlar det då inte – åtminstone inledningsvis – om att styra om ANVÄNDNINGEN av skattemedlen, snarare än om att avskaffa skatterna?

Fastighetsskatten är en skatt, som nu ska ersättas med en avgift till kommunen. För vad då? Vad får jag, som jag inte redan betalar för?

Läs här:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=140904

Om vi nu är tillbaka till ruta ett, och ska beskatta boendet, vad är då moraliskt mest hederligt och rättvist?

Just det, att nämna sakerna vi deras rätta namn, och låta skatten gå in i statskassan. Skatt och avgifter på till kommunen betalar vi ju redan.

Kanske dags att ersätta matmomsen med kommunal avgift på ätandet?